Hoppa till innehåll

Hem

Sök

Sök efter:

2010/05/29 / emerentia.ll

Åh jag tror nog att jag tycker om dig.

Dela med dig!

Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)
Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster)
Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)

Relaterade

Okategoriserade

Inläggsnavigering

NEW YORK GENOM NÅGON ANNANS LINS →

Kommentera Avbryt svar

Skriv din kommentar här...

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

E-post (måste anges) (Adressen lämnas aldrig ut)

Namn (måste anges)

Webbplats

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Google-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Meddela mig om vidare kommentarer via e-post.

Meddela mig om nya inlägg via e-post.

Hej!

Här blir det mest ett evigt tjat om hus, gamla saker och drömmen om höns.

Vill du komma i kontakt med mig, hyra in mig som moderator, samtalsledare, panelmedlem eller skälla ut mig, skicka ett mail till emerentiall[at]gmail.com.

Senaste inläggen

ATT FÖRSVINNA
ATT SKRIVA :
EN HEMGJORD JULSTJÄRNA
TILLBAKA TILL URSPRUNGET
MOT FRAMTIDEN
NÄR PANIKEN TAR ETT STRUPGREPP OM EN
DRÖMMEN OM GLASVERANDAN

Mitt i allt: två barn i en wellpappkartong framför Greta Gris.

Missade vår tvåårsdag på Ekebo. Kanske för att vi just nu städar upp efter Stormen Dennis. Gamla hus är ett aber, och en ynnest. När sommaren är över ska vi kunna pusta ut, med bytta fönster och träkläddfasad. Som jag längtar. Och vad vi och huset kommer vara värda det.

Jag ville bli arkeolog som barn. Drog med mina föräldrar till gamla gravfält och fotade slut en rulle film på gropiga ängar och klättrade i berg för att kanske hitta en gammal falsk fyr. Så kanske är det inte så konstigt att jag välbehagsryser när jag får sitta med ett rakblad och skära ut rutor i gamla väggar för att se om det går att hitta reste RSV gamla tapeter. Nu har vi hittat det äldsta. Tapetserat rakt på bruket. Och sen, över det, en grönskande grågrön sak. Lite mer förståelse för huset och dess själ. Om någon har tips på tapet som kan efterlikna den med bladen, tar vi gärna emot tips, kanske går det att återskapa lite av känslan rummet haft någon gång.

Drömmar, och kanske framför allt tapetdrömmar, ägnar jag mig åt nu. För när det blir lite för stormigt är att bläddra bland Lim & Handtrycks katalog är en perfekt verklighetsflykt. Tapeten Vallmo är min absoluta drömtapet tror jag.

Stormen Dennis tog all ork idag. Så nu slumrar vi på soffan till avfuktarens sus och tackar vår lyckliga stjärna att vi både har föräldrar och grannar som kommer med hjälp när det kniper.

Dag tre utan hatthylla. Och tänk att livet bara lunkar på. Nej men ärligt så blev det ju ganska bra utan den, även om jag sträcker mig efter att hänga jackan på kroken och slänga upp halsduken på hyllan varje gång jag kommer innanför dörren. Någon dag ska vi måla dörrfoder och sätta in skurklossar också. Men finns ju fler lördagar för sånt.

Efter nattning kommer byggmöte. Eller vi bestämde det precis, att vi måste sluta slentrianprata om huset och alla måsten och istället fokusera en kväll i veckan. Nu ska barnen bara somna också.

👋👋👋 vad kul att så många hittar hit från @dicran.sarafian! Jag hoppas att det är för att ni också gillar (älskar) gamla hus, för det gör jag! Just därför var det inte ett direkt svårt beslut för oss när det kom till att ta sig an åbäket (sagt med mycket kärlek i rösten) Villa Ekebo byggt 1907. Idag, snart två år senare frågar vi oss visserligen ibland om beslutet var lite för enkelt, men ångrar det aldrig. Sen februari 2018 har vi hunnit med en hel del (gått från tre till fyra familjemedlemmar bland annat) men 2020 väntar det stora och kanske mest visuella: fasadbyte. Vår eternitfasad ska ner och vi ska lyckas återskapa den faluröda originalfasaden. Så! Kul att du hittat hit, berätta gärna vem du är, kanske bor du också i ett gammalt åbäke, eller förundras du bara över andra som gör det?

Mellan vecka 7-9 någon gång ska alla våra fönster komma. Eller nej, de kommer direkt till en målare som ska måla dem för oss. För vet ni? Vi har slängt in en (minimal kanske) handduk. Vi lämnar bort fönstermålningen och får tillbaka dem vackert penslade i kromoxidgrön linoljefärg. Och ja, lite tar det emot, men då kan vi titta på den här planlösningen och påminna oss om att vi byggt en glasveranda (den gula markeringen), att vi ska få till ett hörnskafferi (den blå markeringen är en ny dörr som sätts igen), och sätta in en dörr (den gröna markeringen) där det (på så när som på någon meter) varit en från början. Vi har att göra med andra ord. Men trots det, och trots allt vi gjort, känns det nästan ruskigt att lämna bort några himla fönster.

Kategorier

BLABLABLA
BRIDEZILLA
BYGGA
DIY
EKEBO
- ODLA
FÖRÄLDER
- STICKAN
- TÅRTAN
HÅLLBART
HEMMA
KÄNNA
LÄSA
Okategoriserade
SKRIVA
SPELA
STICKA
TÄNKA
TITTA
TYCKA
- FEMINIST
VEGO

Arkiv

Arkiv

Blogga med WordPress.com.