7-16

Ibland vill man trycka en stor like på hela livet, andra dagar vill man det inte alls. När jag gått två år på gymnasiet och blivit kysst och fått pojkvän sa min pappa att han aldrig förstått att jag inte varit helt lycklig i livet innan. Han sa att det liksom synts på mig att jag var så olycklig utan att det kom fram först när motsatsen visades.

I alla fall.

7. Det klibbar under täcket och jag försöker ta reda på vilket dött djur som min andedräkt kan liknas vid. Jag gömmer mig under täcket och hoppas att han inte skall märka att jag stannat kvar. Trots att han bett mig. Lägenheten ser ut som en 15åringsrum utan heltäckningsmattan. Jag finner mig själv småle under täcket. Värmen från den andra kroppen gör mig svag och jag räknar födelsemärkena på hans rygg. Ett, två, tre, fyra, fem. Solen lyser genom persiennerna och det luktar Stockholm.

8. Sitter på golvet i en lägenhet. Utanför börjar det bli mörkt. Det är fest och alla skriker i munnen på varann. Det är som om jag har ett lock för öronen. Betraktar allt utifrån, ser livet gå förbi. Fiona säger att hennes gamla pojkvän är ett svin. Jag nickar instämmande. Hans kompisar tvekar, men säger ingenting. Elsa tar mig i handen och vi går på toaletten. Taket är rosa.

9. En liten sten har lagt sig i min sko, jag skakar på foten för att få ut den. Det går inte. Ett litet, litet, skavsår har placerat sig på min lilltå. Det svider lite och påminner om livet som det var förr.

10. Du frågar varför jag tittar bort. Men jag kan inte ens förklara. Trots att jag vill. Jag tror att jag gillar dig. Lite i alla fall. Lite. Little bit.
> Lykke Li- Little Bit

11. Det luktar blöt asfalt när jag öppnar porten. Regnet ligger som pärlor i Vasaparken och mina sandaler blir blöta i sulan. Stockholm om sommaren. Papperskorgen utanför har svämmat över av pizzakartonger och take-away-muggar.

12. Jag tänker tyst, tyst, tyst för mig själv att jag inte alls gillar dig. Att jag hatar dig. Jag hatar dig Stockholm, jag hatar dig. Jag hatar dina uteställen och det dyra vinet. Jag hatar tjejerna som sminkar sig till fördärvelse och jag hatar killarna som vevar ner rutan och visslar på mig när jag skall gå över vägen.
> Pugh Rogefeldt- Stockholm

13. Men jag gillar nog dig. Du kommer ju inte ens härifrån och du kysser som en gud, tror jag, för jag var lite full första gången. Och andra. Och nu är det långt kvar tills vi ses igen. Så jag får nog leva på mitt påhittade minne. Minnet om att du kysser bra.

14. Jag trampar rakt ner i en vattenpöl. Vattnet sipprar in genom skon och du drar mig i armen. Klockan är innan kvart i tre och du är inget desperat ragg längre. Klara ser mig i ögonen och blåser cigarettröken i ansiktet på mig. Hon säger att jag kommer ge upp mig själv. Hon ryser och stänger jeansjackan hon alltid har på sig. Hon fimpar cigaretten med foten och går in. Hon vänder bort sin blick.

15. Den persiska mattan sticker lite i magen. Garnet är så stelt att det går igenom min tunna klänning. Datorn står på golvet och resterna av tre middagar. Jag gör allt på golvet. Aspbergers säger pappa. Koncentrationssvårigheter viskar lärarna. Hon är galen. Hon är knäpp. Eller så tänker hon bara helt annorlunda.

16. Du tänker nog lite som jag. Och du skäms också när vi håller varann i handen och när regnet duggar och vi kysser varann på tunnelbanestationen. Jag vill att tiden stannar här nu.

2 reaktioner på ”7-16

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s