DÄR STÅR JAG MED MITT KÖNSHÅR OCH KÄNNER MIG ÄNTLIGEN NORMAL, TROTS ALLT.

VÄLKOMMEN TILL DAGENS SAMTAL OM KÖNSHÅR.
Först en bild jag förstår att en del pratat lite om. Är det fejk eller inte osv? (mindre intressant tycker jag, mest intressant att det EJ är samtalsämnet för Girls S03E03’s sista tre minuter, vilket det hade varit i ca alla andra TV-program på jorden.)
Skärmavbild 2014-01-23 kl. 13.02.27
Vi kan börja med en brasklapp: jag borde definitivt träna mer än jag gör.
Men nu ska vi prata om senast jag tränade. Jag promenerade till gymmet på Tulegatan och hittade inte ens till skohyllan innan jag fick be om hjälp.
Sen tränade jag och kände mig stark efter några kilometer på löpbandet (fy va trist det är) och sen låtsades jag att jag lyfte skrot och använde lite maskiner på antagligen fel sätt.
För målet var att få använda duschen. (När jag bott i Stockholm det senaste har badrummet varit obrukbart, därav mina frekventa besök på Sats)
Och när jag stod där, tvättade håret med billigt schampoo och balsam så funderade jag på könshåret. Det blir ofta så när jag duschar offentligt. Det är som att det varit en hobby sen jag började simtävla, att se hur andra gör.
Jag delar den här fascinationen med en vän som plötsligt frågar >hur gör du med ditt könshår?< till någon som inte direkt förväntar sig frågan vid tillfället.

Igår pratade jag med Emmy om det. Om hur det varit och är så laddat.

Jag minns när det där första hårstrået kom. Jag tog bort det med pincett. Jag hade liksom ingen aning om att det skulle komma så fort. Jag var inte beredd och kände att det inte riktigt var min grej. Jag hade svårt att identifiera mig som den kvinna min mamma sagt att jag skulle vara med bröst och könshår. Jag kände mig mest som ett töntigt barn.

Könshår var något min lite äldre kompis Sagrika hade. (Det hade jag lagt märke till när vi duschade efter att vi badat i poolen en dag i Indien och jag frågade mamma lite om det efteråt, när det var dag för mig och sånt)
Senare kom allt könshår, och jag behöll det. Det var som ett kvitto på att jag var på väg att bli någon. Och vips skulle alla börja ta bort det.
Jag minns inte när det startade, men jag minns att jag gått från att känna mig onormal utan, till normal med och sen till äcklig som inte gjorde något åt det.

När jag varit i färd med att klä av mig naken inför personer för första gången har det alltid gett mig ångest. Tänk om han vill att jag ska vara rakad. Tänk om alla andra i omklädningsrummet ser mig som äcklig. Alla möjliga sorters tankar.
Men någonting har alltid (i alla fall nästan) vunnit över mig. Kanske min mammas förvåning blandat med avsmak när hon läste om ”det senaste” i GP för flera år sedan när jag fortfarande bodde hemma och högljudd deklarerade >DE TYCKER ATT ALLT SKA BORT!!!! FY VA ÄCKLIGT!!!<
Och nu har jag nästan helst sluta bry mig. Jag är ganska normal trots allt.

Jag kan prata om könshår i evighet. Personligen föredrar jag att inte se ut som ett barn, och helt ärligt föraktar jag de män som vill att det är så jag ska se ut.
HT_american_apparel_pubic_hair_v2_sk_140117_16x9_992
American Apparel gör inte mycket bra, men någonstans välkomnar jag ändå deras nya skyltning. Och så kan vi också tänka på hur sjukt det är att ABC News väljer att BLURRA bort könshåret.
För oavsett om det är ett intresse för mig och jag kanske lite för ofta drabbas av infallet att i gemensamma duschutrymmen fråga hur folk tänker med sitt könshår, så finns det ju inget onaturligt i att ha kvar det.
Som vanligt är kvinnans kropp någon som ska trimmas till oigenkännelighet.  Eller skojas med.
1924982565001

Skoj med Joanna Krupa & PETA.

7 reaktioner på ”DÄR STÅR JAG MED MITT KÖNSHÅR OCH KÄNNER MIG ÄNTLIGEN NORMAL, TROTS ALLT.

  1. Jag har ett jävla problem. Har försökt skaffa mig en sån där robust, murrig buske. En med stuns i. Men jag har ju rakt könshår! Så det växer strikt neråt så det blir en sån ”kissetofs” som den elaka trollsonen har i Tomtar och Troll.

    Hursomhelst så älskar jag könshår. Då tror jag också fokus på det som döljer sig bakom busken, inte blir så viktigt heller med tanke på alla ”fina fittideal”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s