KÖPSTOPP – jag är en svagis

Martina Johansson, som kanske är en av dem som pepprar mitt eko- och miljötänk mest, la till mig i Annahita Yazdis grupp Köpstopp 2019. Det var liksom härligt och fruktansvärt omvälvande samtidigt. Svag hon är, Emerentia, tänker du när jag tycker att det var ”fruktansvärt omvälvande” att bli tillagd i en grupp, men det satte fingret på en hel massa funderingar jag haft alldeles för länge men inte tagit tag i pga ju älskar saker.

Har visserligen skrivit lite om det innan, typ här. Och här. Men allvarligt var det nog mer snack än verkstad.

Efter att först ha tänkt ”jag kommer aldrig hålla köpstoppet” inser jag att jag just därför kanske borde försöka. För det var just den där rädslan att bryta köpstoppet som delvis gjorde mig så osäker. Att misslyckas är så ohyggligt otrevligt. Men också för att jag faktiskt inte visste om jag ville sluta köpa saker.

För allt som oftast inser jag att jag tänker ”Åh vad vore en fåtölj i detta tyg.”  Alldeles underbart och alldeles onödigt. Att önska och drömma. Men inte alltid göra slag i saken. Att nära en dröm länge, jag inser hur sällan jag gör och gjort det. Hur ofta jag istället direkt väljer att skrids till verket. Hellre betalat mer än mindre för att få något direkt. Bli sugen och direkt falla för suget. Aldrig vänta. Alltid välja.
Jag älskar ju loppis. Det gör att jag ofta fyndar saker jag egentligen inte behöver, bara för att det är ett fynd. Vårt hem fylls på av saker. Porslin, leksaker, pryttlar, pinaler och möbler. Det mesta fynd från begagnatmarknaden. Men även min garderob har fyllts av ”fynd” 150-kronors viskos från HM:s otaliga reor. Passa-på-tillfällen från COS som bara inte får förgås. Skor för 299 som känns ”roliga”.

Så jag satte mig ner, skrev först en lista på det vi ska sälja.

Och sen på det vi ska laga, tillverka eller renovera.

Skärmavbild 2019-03-19 kl. 11.13.04
Och så listan på vad vi får köpa. Och ja, den blev lång. Men det får vara så. Det handlar mest om huset. För huset behöver saker. Som fönster och virke. Och så behöver jag köpa strumpbyxor ibland. Men jag behöver verkligen inga skor. Förutom de där tofflorna då.

Men i övrigt svämmar vi över. Och allra mest vill jag få till att jag själv tänker efter på riktigt innan jag konsumerar.

För att köpa det som står på listan, som dessutom ska handlas begagnat mest, vi räknar kallt med att få tag i så väl lekstuga som dörrar och en toalett på Blocket eller återbruk, måste vi dessutom ha sålt av det som ska säljas. Och det ska loppas. Nytillverkad skit göra sig icke besvär.

Ett bra steg på vägen tänker jag är att ta bort alla köp-appar för nya saker, och avregistrera mig på mängder av nyhetsbrev. Och även Foodora-appen. För köpstoppet gäller även hämtmaten. Småbarnsfamiljens stora räddare ska inte längre rädda oss, utan matlådorna ska.

Nu är vi inne på mars månad och plötsligt har jag jobbat mot köpsuget i lite mer än två månader. Och ja, jag får köpa en del saker, tack vare listan, barnskor och fönster och helt uppenbarligen soffor. Men inte utan reflektion. Och så ska jag skriva och skapa mer. Det lovar jag att försöka med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s