DRÖMMEN OM LANDET

I helgen har vi stått med jord till knäna, jag har tre gånger utbrustit ”Jag älskar mina gummistövlar” och kanske 500 sagt ”det här är det bästa jag vet”. En romantiserad stadsbild av landet. Allt jag behöver är några hektar mark. Ungefär så känner jag. Några hektar mark och ett körkort, för landet mitt i stan finns inte ens i Partille.

Så om kvällarna göder jag min kommersiella materialistiska sida och drömmer om självförsörjande.
Men främst någon annanstans att bo.

Kalla mig idiotisk, men efter en hel säsong av Husdrömmar ser jag stor potential i detta objekt med renoveringsbehov som finns ute till exekutiv auktion. Bonus: 8,3 hektar mark. Minus: Ligger i Mariestad.

Eller här, 20 hektar mark där vi kan spela in nya avsnitt av Jordskott. Plus: ligger i Alingsås. Minus: vi måste ha en annan fastighet inom 6km. Det har vi inte.

Men här har vi nåt, massa hus, inget tjafs om fastighet inom 6 kilometer. Men på minussidan: ligger i Gullspång.

Eller så går vi upp rejält i pris, 10 gånger så mycket ungefär, och så hamnar vi i Bollebygd i ett hus med lada inredd med bar. Hej nya livet som bröllopskoordinator!

I Marks kommun får vi 2,3 hektar mark och ett härligt 30-talshus. Vi ska bara klippa gräset först. Sen kan vi flytta in.

Spisen har vi redan, så den behöver vi inte ens lära oss. Perfekt.

Ulricehamn är ju trevligt, ganska nära Göteborg också, om det känns viktigt, och det gör det ju. Här får vi egen brygga och gult härligt hus. Plus: ladugård på tomten!
Minus: köket verkar vara svårstädat.

DET SITTER I VÄGGARNA

Så, jakten på vårt hus historia är igång på riktigt.

Vi har gått och sneglat mot grannen originalfönster och drömt om trägolv på nedervåningen ett tag nu, och idag gick jag all Christopher O’Reagan och tog Stickan i vagnen ner till Stadsbyggnadskontoret för att se efter vad det fanns för dokumentation på vårt hus.
Att det skulle finnas några dokument visste jag sen innan, ett bygglov för dörren mot baksidan bland annat.
Och det här var vad jag fann!

Vad som är sig likt? Inte så mycket, våningsplanen, fönstrens placering, men inte planlösningen, de tre rummen på nedervåningen har blivit ett och på ovanvåningen har allt gjorts om.

Den stora frågan nu är om den fyrkantiga lilla lådan där kan vara en ugn, eller om de helt enkelt slapp det på 1933 och bara körde på element.

För att eventuellt få hjälp av den riktige Christopher O’Reagan hoppas jag nu på säsong 3 av Det sitter i väggarna och att de kanske kan komma hit och hjälpa oss lite med både golv och att ta reda på vilka som bott här tidigare!

VÅRT EVIGA IKEA-HACK

Nu har vi gjort det igen! Hackat en IKEA-möbel. Eller snarare: en IKEA-katalogisering.

Vi köper helt enkelt den superenkla hyllan Grundtal som brukar visas i badrum och kök och monterar den i hallen som en skohylla. Matchar vår loppade 30-talshängare och tar inte stryk av lite blöta skor! Vi gjorde det på Prinsgatan och igår monterade vi upp en hylla vi hade liggande i källaren! Golvyta fri och skor upp!

Varsegod för tips!

HJÄLP MIG I JAKTEN PÅ MITT ANONYMA KÖK!

Sen vi flyttade in har jag irriterat mig på våra kökshandtag till fördärvelse. De stora klumpiga, ytterst modernt rostfria förstör så in i bänken.
Så efter att ha varit på jakt efter nya handtag ett bra tag, hittat några kompatibla med hålen så kommer våra vänner och har handmålat sina luckor och det har blivit så otroligt fint att jag plötsligt kände: det ska vi också göra! Då kan vi ju dessutom spackla för de gamla hålen och sätta på knoppar och skålhandtag. Och så hinner vi drömma oss bort om ett nytt, lite tåligare golv i köksdelen och kanske ändå nya stommar, och nya luckor ändå, trots att vi skulle måla om dem. Men i ett 30-talshus är de här luckorna lite väl lantliga tycker jag.
Så istället drömmer jag om detta:

Inklusive allt. Minus spisen, för vår spis är himla bra.
Men så stillas ha-begäret och jag tänker att jag först ska ta reda på vart vårt kök kommer ifrån. Med ett hus som bytt ägare en hel drös gånger det senaste året visade det sig vara lite svårare än att bara fråga och nu sitter vi här, i ett kök helt utan etiketter. Jag hoppas att det inte är IKEA, för i såna fall är det faktum-stommar och då blir det svårare med luckbyte eftersom IKEA bytt system.
Så, nu tänkte jag vända mig till dig, du som läser, kanske renoverar du kök, kanske har du ett likadant kök, kanske vet du någon som har samma, eller så har du drömt om vårt kök (då kan du köpa luckorna när vi tagit reda på vem som tillverkat dem) och kan berätta vem tillverkaren är?
Help a renoveringssugen sister out, så att säga. Och ursäkta mästerfotografierna.

Så här ser våra skåp ut, de är 110 cm höga och 70 cm breda. Vi har fyra stycken sådana. och ett med samma mått fast med vitrindörr.

Här ser ni också vårt val av nya handtag. Kommer göra susen, om vi bestämmer oss för att behålla luckorna och bara byta handtag (vill du köpa våra tidigare fyrkantiga handtag: come get them!)

Så här ser luckorna ut i detalj. De där små prickarna har spökat för mig, hittar dem INGENSTANS på någon lucka alls.

Här är gångjärnen, de kommer från BLUM, det är tydligen en leverantör som levererat till en mängd olika köksfirmor, så ingen ledtråd där heller verkar det som. 
Och de djupare lådorna ser ut så här. Inga loggor, inga märken, inga klisterlappar.

 

Så, nu slår vi våra kloka huvuden ihop och tar reda på vem som tillverkat vårt kök!

HALLDRÖMMAR

Vi har en lite hall som förr var en svale. Eller egentligen är det nog fortfarande en svale, men vad den absolut bombsäkert är, så är det tråkig.

Såhär hade de förra ägarna det:

På övervåningen:


En mintgrön farmorstapet och sen ingenting mer. För att få till lite mindre läkarmottagning-för-äldre-känsla har vi monterat in en liten liten klädhängare och satt upp en gammal vinröd rakspegel. Just den röda färg som vi senare vill måla husets detaljer i, som dörr- och fönsterfoder. Så nu funderar vi på att ta in den känslan in i själva hallen också.
Med den här klassikern:

Och sen få till en sån här härlig biostol att använda när koppel ska knäppas och skor snöras.


Foto från Emma Sundh



HÖSTEN ÄR HÄR! OCH TRÄDGÅRDPLANERNA!

img_8291Och äpplena inplockade! Förra helgen hade vi lyckan att ha Pia här, hon ska planera om vår trädgård, jag har mängder av idéer i huvudet, men att få hjälp från någon känns så himla lyxigt när en ammar stup i kvarten och känner sig lite, minst sagt, rörig. Planen är i dagsläget att montera ner det sista gamla trädäcket som dröjer sig kvar längst ner i trädgården. 12816897Där ska vi sen lägga på lite jord och sist lägga ut skifferplattor och så gräs. Vi vill skapa en grön plats längst ner där med klättrande växter och Pia fick oss att fundera på Vildvin, vilket vi redan har lite av.

12813774Här syns det tydligt vad vi faktiskt gjort redan. Vi har tagit bort muren runt trädet, fått bort all trall (dock inte fått gräs överallt än) och flyttat all växtlighet framför altanen, och lagt ny altan.   12813781
img_4411Nu har vi istället lyxen att ha den här altanen att hänga på: (just här med otroligt romantisk bröllopsstyling, ingenting som hänger där till vardags)
img_4889
img_4873

Förutom att ta bort trall och anlägga en mer naturlig liten yta att vistas på tänker vi gräva upp jordgubbsplantorna, anlägga några pallkragar för att få till örter och lite småodlingar. Men mest är det upp till Pia och hur hon visualiserar våra lite över 100 kvadrat trädgård.

DET GÅR FRAMÅT // ATT KANSKE ÅNGRA SIG

Reklam, jag tror det är för Fastighetsbyrån. Där säger den där spiken i tröskeln är så lätt att spika ner, att det är så enkelt att städa, organisera och att det, när en gjort all städning och torkning och nerspikande av spikar, är så lätt att ångra sig.

Där är jag nu. Köket är så fint och hyllorna är så städade. Listerna torkade och allt vi samlat på oss står och samlar damm någon annanstans, för vi har kört iväg det.

IMG_7204

Och när jag tänker på att det här soff-hyllhörnet inte kommer se ut så här när någon anna bor här, och att jag inte kommer att sitta där mer, eller att Love inte kommer sitta där och lösa korsord högt medans jag lagar mat, eller tvärtom (han har börjat laga mat oftare, kanske var det något i hans äktenskapslöften) då gör det liksom lite ont.
Men det kanske bara är för att flytten är så nära, men så långt bort.
Mest kanske det är att jag oroar mig för hur vi ska orka att städa allt.
Vad vet jag.
Något jag definitivt vet är att jag måste vika tvätt. För idag kommer en stylist hit och ska godkänna min stil, kanske ändra lite, kanske säga att det inte alls passar. Vi får se.