EN KALKON PÅ GRÖNBETE // FÅ VARA SIG SJÄLV ETT LITET TAG

Vissa saker bara måste jag prova. Trycka på knappar i hissar och öppna luckor som ingen vet vart de går.
Och prova utklädningskläderna på jobbet. Idag en kalkondräkt jag gärna hade tagit med mig hem.
Tror bestämt jag ska komma tidigt imorgon, ta på mig den och sen sitta och vänta på producent-Sofi och låtsats som ingenting alls.

IMG_5365

Jag måste nog köpa lite utklädningskläder. Och framför allt våga ha på mig dem. Ställa till med en maskerad och inte vara så fruktansvärt stel och medveten hela tiden. Släppa loss och våga.
Det har tagit nästan tre år innan jag vågade vara galen när Love var med, dansa fult, bete mig konstigt, vara jag. Nu finns det liksom ingen hejd, jag är precis så knäpp och jobbig som jag är naturligt. Jag skedar alldeles för nära, väser i hans öra, petar på honom för att hålla honom vaken, håller hov och tjatar i ett. Och ibland så fuldansar jag i min randiga sparkdräkt och gör miner som jag inte vågat göra på fler år. Såna som jag slutat göra för att jag såg ful ut när jag gjorde dem. Skrattar högt gör jag också, och hjärtligt. Så där som en ska göra.
Jag slappnar av. Jag är jag.
Det är nog den bästa av gåvor.
Att låta någon vara sig själv.

2014 AUF WIEDERSEHEN!

 IMG_0842
Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?
Jobbade på TV, och verkligen med TV. Gjorde TV, som på film. Var i en studio, med head-set, intervjuade barn, producerade en litenliten webbserie. Det var otroligt. Som en dröm men jobbigt. Lagade mat på riktigt. Och bakade. Och cyklade till jobbet varje dag, i ur och skur.

Genomdrev du någon stor förändring? Vi målade om i köket och hallen. Och jag bestämde mig för att ”våga vara jag”. Jag blev lite kantstött på köpet, men jag gjorde det. Jag hejjade i jobbkorridorerna varje dag på männsker jag inte kände, jag morsade och pratade och vågade liksom finnas trots att jag inte visste om jag skulle fortsätta jobba där eller inte efter årsskiftet. Och så började jag ha byxor på mig. Det var konstigt men bra för garderobsmöjligheterna.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja! Inte någon supernära, men jag ser dem på Instagram.


IMG_2764
Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas?  
Dagarna i juli när vi var i Paris och såg Tour de France. Och 30/11 då jag var med och direktsände Stjärnhoppningen från Friends Arena. Ett sånt jobb.

Dog någon som stod dig nära? Nej, tack och lov, alla kvar, ingen saknad.

Vilka länder besökte du? Holland och Frankrike.

Bästa köpet? Något så ytligt som en väska från Dagmar. Den köpte jag åt mig själv när allt bara kändes avgrundstungt och mörkt. Den rymmer allt och är både fin och vardaglig. Och min dator.

IMG_0895
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Han jag är ihop med. Tålamodet och modet han bär. När han provar nya sker, pressar sig själv, orkar för mig skull. Står ut och står bi.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Framförhållning och planering. Jag måste fakturera oftare. Och inte skjuta på saker. Och så skulle jag vilja ha ett skrivjobb varje månad.

IMG_7222
Vad önskar du att du gjort mer?  
Skrev! Lärde mig bättre franska! Spelade med skivor som Skelettkvinnorna och vanliga kvinnorna.

Vad önskar du att du gjort mindre? Läst skitbloggar och avundades andra.

IMG_2379
Favoritprogram på TV?
Årets Sockerbagare, så klart! Och Gifta vid första ögonkastet. Och Newsroom och The Affair och The Knick. Och och och. Jag har nog aldrig sett så mycket TV och serier som nu. Jag skyller på jobbet.

Bästa boken du läste i år? Utan personligt ansvar och Egenmäktigt förfarande, fast i omvänd ordning då. Fantastiskt bra båda två. Fast jag irriterar mig på Ester, hon får fanimej skärpa sig. Springa runt precis som jag gjorde 2010. Det går inte för sig.

Största musikaliska upptäckten? Love Laos. Han sitter här i arbetsrummet och skrålar och plötsligt kommer det ut en färdig produkt som låter perfekt. Och Jaqueline Ronneklew. Älskar henne.


Vad var din största framgång på jobbet 2014?
Att jag har ett jobb att gå tillbaka till efter jul! Och att jag fick ett alldeles för stort ansvar, men att jag vågade ändå. Och sen det där med att hälsa på alla på jobbet och inte tänka ”att det inte spelar någon roll eftersom jag ändå inte kommer jobba kvar…”.

Största framgång på det privata planet? Att jag fortfarande är ihop med Love! Det är ju otroligt med mitt humör och våra socialt speciella företeelser.

Största misstaget? Att inte lyssna på mig själv alltid. Inte känna efter och våga tacka nej.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Lite blandat tror jag. Emo-Emerentia har nog varit framme en del och också, även om jag bestämt mig för att lite oftare tänka att det faktiskt inte tjänar något till att sura hela tiden. Även om det är skönt att sura och så, det är ju så enkelt!

Vad spenderade du mest pengar på? Skit. Allvarligt. Nu köpte jag en klänning på REAn och jag lovar verkligen att det var den enda. Nu ska jag köpa två stringhyllor men sen får det fanimej vara nog. Jag behöver inget mer och jag har en garderob med fina kläder som jag bara hittar på att jag inte kan använda.

IMG_8414
Något du önskade dig och fick?
En ljusstake från Svenskt Tenn som jag känt på i evighet och ett fridfullt hem och ett jobb. Och en mycket snällare hund. Det är nog årets vinning ändå, att vi gått från att känna att det inte funkar med Evert och jobba så otroligt mycket med honom, försöka hjälpa honom ur osäkerheten, våga träffa människor, inte få utbrott, kunna ha folk hemma. Nu är han oftast som hundar är mest, även om vi få hålla lite extra koll.

Något du önskade dig och inte fick? Det skulle jag nog inte säga. Den där klänningen på REA från Malene Birger var det sista jag någosin behövde.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Jag var på landet på dagen och sen åkte vi in och åt middag på SMAKA, som vanligt. Nästa år är fjärde året och det betyder tradition. Det är bland de bästa traditionerna jag bestämt.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om jag inte haft sånt förbannat humör och om jag fått vara frisk hela tiden. Om jag sluppit haft så ont i magen och besöka sjukhuset så mycket.

IMG_0491
Vad fick dig att må bra?  
Att trivas hemma. Att vara lugn och veta att allt ordnar sig. Och det att jag cyklade till jobbet, och om jag inte cyklade så gick jag. Oavsett väder. Bussen tog jag tre gånger från 26/6-18/12.

Vem saknade du? Konstigt nog min farmor, farfar och morfar, jag var för liten när de gick bort att jag har en massa jag velat fråga dem men inte hann medan de fortfarande mindes.

De bästa nya människorna du träffade? En drös på jobbet. Och att jag hittade Fia lite mer, inte någon ny, men mer.

Mest stolt över? Att jag har jobbat och lagt manken till att lära mig något nytt i veckan, allt från något litet till lite viktigare saker. Och att min kille har spelat in en skitbra EP!

Högsta önskan just nu? Att våren ska bli lång och torr och fin och att vi ska bestämma det där bröllopsdatumet som vi skjutit på och att badrummet ska renoveras.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Städa mer. Och tvätta mer. Det är alltid Love som tvättar och jag måste skärpa mig med det. Och springa mer. Och yoga mer. Och göra mig helt oumbärlig på jobbet så att de aldrig kan vara utan mig. Och vara lite mer i Paris ändå!

EN BOK OM ATT VILJA FÅ BARN OCH KÄMPA SKITMYCKET FÖR DET

Vad ska en egentligen göra när en får en sån bok i julklapp av någon närstående? Anta att personen inte alls har en aning om vad boken handlar om och bara tog en på måfå från topplistan i bokhandeln? Eller ta det som att personen tillhör en av alla dem som pratar/tänker på den som får presentens (min) biologiska klocka?
TICK-TACK-TICK-TACK
Jag måste tänka över det här. Kanske kan jag ge en bok om alzheimers tillbaka vid något väl valt tillfälle. Det kanske får personen att tänka till. Om det nu var så att han tänker på min biologiska klocka. Var det nu inte så så bli ju alzheimersboken en pik om något jag bör strunta i.

Presenter alltså, så svårt.
Värst var det nog ändå att ta studenten, stackars alla som skulle köpa present till en krävande 19-åring med minst sagt specifik smak (det finaste jag fick var en HAIR-skiva och en Adidas track-suitjacka) glaskonst en masse blev det också. Glaskonst alltså. Djävulens påfund. Det blir så lätt en staty värdig en eurovision-vinnare och inte alls något som passar sig i en hyfsat normal människas vardagsrum. Jag borde kanske börja samla på något, det hade gjort det enklare för de som frivilligt köper julklappar och presenter. Kanske på grodor, som Emily i Gifta vid första ögonkastet gör, hon verkar älska grodor. I varje hörn står det grodor. Ja, alla har väl sin sak. Jag verkar samla på kvitton, men så vidare snyggt hemma blir det inte av kvittona direkt.

Jag tenderar att skriva saker helt utan värde nu. Men jag är så ytterst glad att jag fått tillbaka någon slags kontinuitet här på ”bloggisen” att jag bara måste.
Andra saker jag måste:
Fakturera
Betala skatt
Bestämma klädsel för nyår
Gå och lägga mig
Summera 2014

 

PUSH THINGS FORWARD

Jag tvingar mig själv att skriva några rader här.

Jag tänker mig att om jag gör det varje dag kanske det lossnar helt igen.
Plopp!

Som ett vakuum som lossnar, en vaxpropp eller vad du nu vill kalla det.
Bort ska det i alla fall, hindren och allt sånt.
Skriva ska jag.
En dag i taget, ett inlägg i sänder.
Tills dess:
Min urgulliga hund

Bild 2014-08-28 kl. 18.07 #3

Imorgon är en annan dag, som Christer Björkman sa.

BLOGG 100, AKA ETT PERSONLIGT MISSLYCKANDE

Jag har tänkt vara en av dem som bloggade i 100 dagar från 1/3.
Så blev det ju inte riktigt. Så här den 4/3 är det lätt för oss alla att enas om att jag inte har bloggat någonting sen mars började. Eller jo, en gång, ett meningslöst inlägg om lördagsgodis.

Det blir så sällan som jag tänkt mig.

Idag, till exempel, tänkte jag göra massor, istället tillverkade jag ett gäng nyckelknippor jag inte vet vad jag ska göra av.
Så jag sålde en till Emmy och en till min syster. Jag kanske borde öppna en affär. Döpa den som min mammas affären Affären. Sälja saker. Saker andra kanske skulle kunna göra själva, men inte orkar. Som buketter av ängsblommor mitt i sommaren. Ungefär så. Nyckelringar_alla
Vi säger 150 kr styck. Jag bjuder på frakten.

Det var väl den dagen det. En bland alla andra. Nu soppa. Jag tänker att det är nyttigt. Att det är något som är bra och enkelt och ekonomiskt. Jag tänker att det passar sig i en etta på Kungsholmen i början av mars när det fortfarande är kallt men solen i alla fall lyst lite mitt på dagen.

JAG HAR SÅ TRÅKIGT ATT JAG INTE HÅLLER PÅ ATT DÖ, MEN ÄTER CHIPS RÄTT UR PÅSEN

Så jag hittar någon slags mini-intervju som det är meningen att en ska göra med sig själv. Jag hittade den hos HannaPee. Jag borde kanske läsa hennes blogg lite oftare. Hon är ganska kul. Jag vet inte om jag gillar kul. Men vi ger det ett försök.

Vad ser du?
Mina knän, det randiga täcket och Evert. Han har sovit länge nu. Kan tänka mig att han snart kommer resa sig upp och vilja kissa. Då kommer jag stöna och stånka och känna: sjutton också, vi som nyss var ute. Trots att det var kanske tre timmar sen.

Vad hör du?
Bruset från min dator. Kan den ha gått sönder? Den brusar ovanligt mycket just nu och hela tiden, är det fläktremmen det är fel på? Finns det ens en sådan i en dator eller är det bara i en bil det finns? Vem har svaret på detta? Det låter som Indiska Oceanen om nätterna (ja, jag har hört den på riktigt)

Vad vill du?
Att min kille kommer hit, eller nej: jag vill ha ett jobb i Stockholm, en sysselsättning. Jag vill göra radio igen. Så min kille borde inte alls komma hit, han kan hålla sig borta så blir det lite mer av en motivation för mig att söka jobb.

Vad känner du?
Att min dator är lite klibbig. Måst ebara grape-frukten jag åt till middag.

Vad tycker du?
Att reklamare ibland är såna jävla världsfrånvända svin som ba älskar sig själva och sina kampanjer och inte inser att de verkligen kan provocera folk pga att de faktiskt inte bara är dåliga men också rent ut sagt ignoranta och korkade. *OK irri*
Men tycker också att det var lite mysigt att Evvan somnade såhär, i alla fall innan han fes i sömnen.
IMG_2856

SKAPA NYTT, BÖRJA OM

Vi skriver namn på lappar, företag på whiteboarden och sitter tysta i flera minuter i sträck.
Idag är jag ensam på kontoret. Vårt kontor. Vårt ljusa kontor med trägolv och stora fönster. Vårt kontor med ett hopplock av möbler och utan matchande kaffekoppar.
Men det är ju vårt ändå, och det är ju hela grejjen.
Vi ska göra saker vi tycker är kul, saker vi gillar, med folk och företag vi tycker om.
Här sitter jag och döljer det hål vi har i väggen.
Bild 2013-06-11 kl. 13.20 #3 Bild 2013-06-11 kl. 13.20 #4 Bild 2013-06-11 kl. 13.20 Bild 2013-06-11 kl. 13.21
Sen ville jag se söt ut och struntade i hålet.
Men nu: vår logga. Utskrift