KÖPSTOPP – jag är en svagis

Martina Johansson, som kanske är en av dem som pepprar mitt eko- och miljötänk mest, la till mig i Annahita Yazdis grupp Köpstopp 2019. Det var liksom härligt och fruktansvärt omvälvande samtidigt. Svag hon är, Emerentia, tänker du när jag tycker att det var ”fruktansvärt omvälvande” att bli tillagd i en grupp, men det satte fingret på en hel massa funderingar jag haft alldeles för länge men inte tagit tag i pga ju älskar saker.

Har visserligen skrivit lite om det innan, typ här. Och här. Men allvarligt var det nog mer snack än verkstad.

Efter att först ha tänkt ”jag kommer aldrig hålla köpstoppet” inser jag att jag just därför kanske borde försöka. För det var just den där rädslan att bryta köpstoppet som delvis gjorde mig så osäker. Att misslyckas är så ohyggligt otrevligt. Men också för att jag faktiskt inte visste om jag ville sluta köpa saker.

För allt som oftast inser jag att jag tänker ”Åh vad vore en fåtölj i detta tyg.”  Alldeles underbart och alldeles onödigt. Att önska och drömma. Men inte alltid göra slag i saken. Att nära en dröm länge, jag inser hur sällan jag gör och gjort det. Hur ofta jag istället direkt väljer att skrids till verket. Hellre betalat mer än mindre för att få något direkt. Bli sugen och direkt falla för suget. Aldrig vänta. Alltid välja.
Jag älskar ju loppis. Det gör att jag ofta fyndar saker jag egentligen inte behöver, bara för att det är ett fynd. Vårt hem fylls på av saker. Porslin, leksaker, pryttlar, pinaler och möbler. Det mesta fynd från begagnatmarknaden. Men även min garderob har fyllts av ”fynd” 150-kronors viskos från HM:s otaliga reor. Passa-på-tillfällen från COS som bara inte får förgås. Skor för 299 som känns ”roliga”.

Så jag satte mig ner, skrev först en lista på det vi ska sälja.

Och sen på det vi ska laga, tillverka eller renovera.

Skärmavbild 2019-03-19 kl. 11.13.04
Och så listan på vad vi får köpa. Och ja, den blev lång. Men det får vara så. Det handlar mest om huset. För huset behöver saker. Som fönster och virke. Och så behöver jag köpa strumpbyxor ibland. Men jag behöver verkligen inga skor. Förutom de där tofflorna då.

Men i övrigt svämmar vi över. Och allra mest vill jag få till att jag själv tänker efter på riktigt innan jag konsumerar.

För att köpa det som står på listan, som dessutom ska handlas begagnat mest, vi räknar kallt med att få tag i så väl lekstuga som dörrar och en toalett på Blocket eller återbruk, måste vi dessutom ha sålt av det som ska säljas. Och det ska loppas. Nytillverkad skit göra sig icke besvär.

Ett bra steg på vägen tänker jag är att ta bort alla köp-appar för nya saker, och avregistrera mig på mängder av nyhetsbrev. Och även Foodora-appen. För köpstoppet gäller även hämtmaten. Småbarnsfamiljens stora räddare ska inte längre rädda oss, utan matlådorna ska.

Nu är vi inne på mars månad och plötsligt har jag jobbat mot köpsuget i lite mer än två månader. Och ja, jag får köpa en del saker, tack vare listan, barnskor och fönster och helt uppenbarligen soffor. Men inte utan reflektion. Och så ska jag skriva och skapa mer. Det lovar jag att försöka med.

FYRA PLAGG PER ÅR

Ganska länge nu har jag försökt att liksom inte bara shoppa loss. Inte handla för att slappna av. Att behandla secondhand som vår primära butik har vi jobbat på länge, men ibland jagas jag av att jag ”bara måste ha” en viss alldeles ny tröja eller kjol eller så.

Så när jag läste att Emilia Vicenta tänkte ta en månad för att prata om secondhand, loppis och återbruk så kände jag att jag hakar på. För precis som Emilia älskar jag ju fina saker. Jag vill omge mig av fint. Jag vill klä mitt barn gulligt och jag kan få ett otroligt habegär av att se en snygg tröja på någon annan och vilja kopiera stilen rakt av. Men samtidigt så skaver det ju. Innan har jag ju skrivit om ifall det går att älska inredning och samtidigt värna miljön.

Jag försöker flyga så lite som det går, och det går ju at tomte flyga alls, ungefär. Jag försöker ta tillvara på vad vi har i trädgården, handla ekologiskt och släcka ljuset när jag går ut från toaletten. Men just mitt intresse för att köpa saker. Men också det sjuka i att jag lätt kan känna någon slags ro när jag går i affärer, när jag drar kortet, när jag tar påsen i hand. Det måste bort.

Inspirerad av Signe Siemsen tänkte jag att jag skulle försöka lova mig själv att bara köpa fyra konventionella plagg per år, ett per säsong. Resten loppis, eko, schysst producerat eller omsytt. Sy själv får jag självklart göra, ärva, köpa loppis, låna. Men inte gå till kedjorna och storhandla.

Med några undantag:

Strumpbyxor

Underkläder (men allra helst GOTS-certifierade då, även om trosor är världens djungel och de måste vara sköna och bra under kläderna)

Kanske lyckas jag inte alls. Kanske blir det ett nytt liv.

ETT GÄNG FINA EKOLOGISKA (ELLER HÅLLBARA) JULKLAPPAR

Efter att ha fått en present som inte riktigt passade oss och våra val blev det att jag sökte efter ”eko” och ”ekologiskt” på Toys R Us hemsida och hittade INGENTING. 0 träffar. När vi sen behövde åka dit för att byta leksaken förstod jag varför, plastdoften tog sig ända ut på parkeringen. I bilden hem bestämde vi att vi inte skulle skämmas för att byta ut julklappar eller andra presenter som vi vet inte kommer användas, men än mer viktigt, om någon frågar, önska oss rätt från början och hellre se att fler går ihop till en present, än flera olika.
Så här, nu, efter allt mitt tjat, några julklappar som känns lite bättre än andra. Allra bäst tycker jag om de som skänker en slant istället.

En del saker kan du göra själv hemma, andra är saker du köper, men som ändå är bättre än all härlig småskit du köper på TGR. Och för att jag inte är någonting annat än mamma just nu blir det mest tips på barnsaker.

Koka ihop själv: Första julen som Love och jag var ihop ville jag imponera på alla och kokade ihop egen fikonmarmelad, det räcker med tre ingredienser och är därför himla enkelt. Torkade fikon, citron och socker. Det är allt som behövs.


Det dyraste: känner du ett barn är det här himla fina babygymmet från Plan Toys/Lapland Ecostore något att fundera över.

Blanda själv: Till exempel kan du själv tillverka det här alldeles perfekta sköljmedlet. Sköljmedel är ju en riktig bov och om ni inte vill ha ett så starkt doftande hem kan det vara ännu bättre att göra sitt eget. För några tjugor har jag köpt fina glasflaskor med slingback-spänne att hälla upp det hela på.

Ge bort: från Playtoys/babykoncept hittar du även dessa supersöta vattensleksakerna. Nu saknar vi dock badkar, men för den som har är de en liten dröm.


Något som varar: Stickan har bara några få gosedjur hittills, varav den käraste är Janson som han numera gärna kramar om medan han sover. Vi köpte den i somras från Senger Tierpuppen/Kokobello och har längtat efter dagen då han liksom verkligen njuter av nallen. I veckan kom den dagen och nu har vi insett att vi nog snart måste köpa en Janson 2 för att ha en utifall den första skulle försvinna.

Göra själv: I veckan har jag köpt kokosolja och ekologiskt rörsocker för att kunna blanda ihop en scrub att ge bort i en fin gammal glasburk. Viktigt, om du inte vill lukta som en Teneriffa-tant är att köpa kokosolja utan doft. Då slipper du det bestyret. Jag blandar det till en skön konsistens och sen har jag i några droppar aromatisk olja, just nu är jag förälskad i Tea Tree.

Något som kan vara bra: En vän sa att jag blivit en Haga-hippie sen jag fick barn, jag har börjat sjala och ska plastbanta. Låt så vara. Det mesta hippieaktiga jag gjort är att köpa ett bärnstenshalsband åt Stickan. Mest för att jag tycker det är så fint, skulle det hjälpa vid tandsprickningen är vi bara tacksamma.

JAKTEN PÅ KOPPARNA

Jag har köpt så mycket porslin i mina dar att det legat till grund för en egen kategori relationsbråk mellan Love och mig. Porslins-bråken. Då tjafsar vi om våra muggar, koppar, fat och nagg. Love tycker vår färgglada samling från Höganäs är fin, jag tycker inte att den känns så vi.
Men det är inte bara bråken som ställer till det, jag har gått från att ha en klädstil med tillhörande mer åt Elsa Billgren till något som mer liknar en överdosering av COS och basplagg, men mitt porslin har inte följt med. Det grämer mig. Det ser mer ut som någonting Disney har spytt över: (Nej, klart att mina koppar inte behöver matcha mina otaliga stickade tröjor, men det vore ändå skönt om de andades mer jag.)

img_6094-1

De gröna i flintgods tycker jag om, till dem finns det en tillhörande sockerskål och en tekanna. Det vore med andra ord fantastiskt att hitta något som kunde matcha dem.

Men de muggarna känns otroligt svårt att hitta på loppis. Vilket jag helst gör eftersom ekologiskt och hållbart producerat porslin verkar vara omöjligt att hitta.
Jag väljer också bort nyare Rörstrand pga detta. Jag förstår ju självklart att muggar från Lagerhaus eller andra varumärken säkert inte är bättre, men de tar heller inte ut det skyhöga priset och vinsten per kopp och marknadsför det som svenskt hantverk.

Kraven är egentligen inte så stora:
1) De ska ha öra
2) Kännas både höstliga och somriga
3) Inte vara för färgglada men inte heller kritvita
4) Inte kännas som en mugg från landstinget
5) Inte kännas som en mugg från en större lunchmatsal
6) Gärna finnas i flera delar så att vi kan få en sammanhängande servis allt som allt
7) Inte vara matt mot läppen: jag vill ha glans ala Juicy Tubes 2003

Den här diskvalificeras pga punkt 5:
01
Vilket ju är tråkigt för jag gillar den i tanken. Lite skev och vind, men lite för mycket av en kommunal form.
Istället har jag fastnat för den här från Broste Copenhagen:
Passar bra in på punkt 6, men det verkar vara otroligt olika färgsättningar.
01-103

Denna fina från House Doctor verkar diskvalificeras pga punkt 7:
01-2
Ser ju otroligt matt ut.