HUR MÅNDAGAR BLEV MIN BÄSTA DAG

När jag var tidig tonåring tyckte jag att Boomtown Rats I don’t like Mondays var mitt livs soundtrack. Men så plötsligt förlorade jag mig i keramikens värld och nu, när kursen plötsligt (ska erkänna att jag var urtvekis först) hamnade på en måndag känns det himla bra. Dels för att det är en fin start på veckan, men också för att det gör måndagarna lite kortare på något sätt. Annars är det lätt att sitta över sådär första dagen efter helgen och mailhögen vuxit sig hög.

Nej istället tar jag cykeln till Redbergsplatsen, och jobbar med händerna. Det är så terapeutiskt att bara jobba med händerna, att inte kunna tänka på annat för att koncentrationen krävs till att få till rätt form och känsla på det där lilla föremålet jag för tillfället försöker skapa.

Det senaste har jag försökt att få upp en liten produktion av mina ringlade krukor. Kanske en dag kan jag lämna allt för att bli keramiker med egen ugn i källaren. En ugn och lite höns skulle nog göra gott.

Glaserade och klara! Men nu är den ena redan inslagen och hos ny ägare.

VÄRLDEN BRINNER OCH HÄR SITTER JAG OCH TÄNKER PÅ INREDNING

Ibland behöver en få tänka bort saker. Det jobbiga.
Pauser.
Jag pausar med keramik och stickning och att tänka på inredning.
Världsliga ting.

Men jag ska göra gott också. Carina startade en insamling för att kunna köpa julklappar till papperslösa barn i Göteborg och när hon smsade och sa att vi fått in över 15000 var det som att benen vek sig. Tänk att folk gör sånt. När siffran var över 30 000 när vi var och köpte julklapparna har ajg fortfarande inte riktigt greppat.

Men inredningen då? Den samlar jag på pinterest.
Förutom en förbenat dyr soffa drömmer jag om det här:

Okej, inte en tupp, för det får vi inte ha i vårt tätbebyggda område, men höns, det drömmer jag om.
Bild lånad av Stora Skuggans 4H-gård.

Och att byta tapet i trappan i huset.

Och biostolar att sätta in i hallen, så det finns nåt att ta en paus i, eller bara hänga i när vi har fest.

Bilden lånade jag från Emma.

Ett växthus, allra helst av gamla fönster och lite vint och skevt.

Och sist, men kanske allra mest: en sval nos.

Men, det är ytterligheter. Och ytligheter. Jag är hel och ren och har tak över huvudet och en famn att somna i om kvällarna.