HÅRFUNDERINGAR OCH PANIK

Mitt hår ser ut som ett skatbo så jag tänkte att jag skulle försöka med den där hushårkuren från 70-talet min mamma berättat om. Tvinna håret. Bränn det som sticker ut.

Det gjorde mig skraj så jag struntade i brännandet och klippte istället de yviga topparna något. Jag försökte med den där bloggiga metode S&D – search and destroy. Det går sådär. Kanske destroyas hela håret snart, eller så blir det bra. Som en del i jakten på det perfekta svallet till dagen D den 6/6 sov jag i natt med argain oil i hel ahuvudet och tvättade sen ur resterna, det mest sögs upp av svintot, på morgonen. Håret känns halvlent. Ganska strävt på sina ställen än.

Jag har klipptid 28/5, men det känns nästan sent. Det är bara 8 dagar innen bröllopet och det kommer inte göra någonting annat än att jag kanske ser lite väl ”ny” ut i huvudet.

Imorgon ska vi öva med prästen. Hindersprövningen kom idag, rakt ner i postkorgen, utan bimärken, jag är överlycklig. Nu ska bara Love komma hem också. Flygen är försenade från Shanghai och jag försöker stressa ner med havrelakrits. Det hjälper föga.

Jag hittade ett dröm hus till. A lá Bullerbyn nära stan. Jag var på banken och log. Det kommer aldrig att gå. Men jag hoppas. Det vore ju bra att köpa hus mitt i bröllopsbestyren.

Måste lösa hundvakt också. Just det. Hundvakt var det.

 

EN TILL TIDIG JULKLAPP: GLASÖGON!

Jag ser! Jag ser! Det var så längesen sist, åh Jesus vad skönt! På tal om Jesus planerar jag att gå på midnattsmässan i år, nu när vi ändå bor i stan liksom, blir ju fantastiskt!
Var glasögonen kommer ifrån? Smarteyes!

HEJ DAGBOKEN!!

Hej dagboken,
Nu är jag här igen, jag vet att jag försummat dig lite det senaste, men du förstår, jag har jobbat så mycket att jag inte hunnit, klockan 21 har jag varit hemma de flesta dagarna, och ofta senare än det, jag har varit så trött förstår ni,  att jag nästan bara sovit när jag väl haft tid. Förutom i fredags, då spelade Love och jag skivor, på Stearin, det är ju mitt varannan-fredags-nöje. Stearin får bli Folkbaren i Göteborg, trots att det inte alls är samma sak, men ändå.
Men ja, förutom det har jag alltså sovit, igår till klockan 13:30 och idag bara till 7, men ändå. Gud som jag sovit.
Nog med ursäkter, igår var vi i Hagakyrkan och tittade på när Mini sjöng, det är bild ett.
(Den är ganska fin ändå, Hagakyrkan, jag ska hitta en favoritkyrka här har jag tänkt, och sen får jag fundera lite till över hela gifta-sig-i-kyrkan-grejjen, för jag vet inte vad jag riktigt känner för det. Jag menar: som jag försökt tro, men det har ju inte riktigt gått. Är det då okej att gifta sig i kyrkan? Jag är ju inte ens med i Svenska Kyrkan…)

Bild två är på mitt anteckningsblock på jobbet. Det verkar ha varit en givande torsdag förra veckan, nu när jag ser tillbaka.

GOD HELG

Idag vaknade jag av kyrkklockorna, det finns så många kyrkklockor runt där jag bor att det nästan låter som om att de var hemma i min lägenhet, men jag gillar det. Jag har under en ganska lång tid försökt bli kristen, jag har en liten vägg hemma fylld med Jesus-ikoner och under några söndagar förra året gick jag på gudstjänster för att bekanta mig med samfundet.

Det är ganska många som skrattar lite åt mina försök till kristendomen. Mats Nyberg bland andra. Och jag kan förstå att det kan verka skrattretande, för det är ju få mediakåta unga som söker sig till kristendomen för tillfället, kyrkan tappar så att säga. Men i alla fall. Jag tror att det hade vart bra för mig. Varje dag väger jag för och nackdelar, jag får ångest över att välja glass, jag ber jämt och ständigt att min pappa ska leva i evighet, etcetera etcetera, listan kan göras jättejättejättelång, och jag tänker att det kanske vore lättare om jag trodde på Gud, om jag kunde förlita mig på någon annan, och inte beskyllde mig själv hela tiden.

Så hej Gud, kom till mig!

Nu när jag tänker på det kom jag på att jag nog blev lite berusad första gången i kyrkan, eller tillsammans med kyrkan, och inte vid nattvarden utan vid ett körläger i Danmark, vi gick flera kilometer och köpte alkohol för alla våra mat- och godispengar. Sen gömde vi allt i min sovsäck. En öl pyste ut vill jag minnas. Och så fick jag mitt livs första puss på munnen av någon annan än mina föräldrar. Caroline.