TE #2 Eight Butterflies

Så, nu är vardagen tillbaka med förskolelämning, besök på MVC, psykolog för den där stora skräcken jag bär på och lite sista jobb innan jag tar mina krukväxter och går ut från SVT för i alla fall ett slag (jag säger alltid att jag ska göra någonting annat, men sen sitter jag där framför en dator med gammalt Windows installerat sen ändå).

Men under sjukdomsperioden så har jag hunnit smaka av ytterligare ett av teerna från Emeyu som Rickard på Oizo bad mig testa. Den här gången ett grönt, Eight Butterflies.

Jag slås fortfarande av hur fin förpackningen är. Att doppa ner en påse i muslin-tyg känns så himla fint ändå. Speciellt i jämförelse med de som kör på den där plastiga trekanten (är det Lipton?!).

Eight Butterflies luktar urgott, inte en tillstymmelse till hö, som så många andra gröna teer. Nej här är det rosor! Åh rosor! Jag känner mig som en gammal tant, men jag hade gärna luktat ros jämt. Det ska smaka lite jordgubb också, och kanske känner jag det, någonstans, men inte riktigt.

Sen händer nåt. Jag glömmer mitt helt okej goda te (det är lite mjäkigt, trots 5 minuter i 95 gradigt vatten) och det blir kallt. Och smakar skit.

Och jo, visst ska te drickas varmt, men för en mamma på språng, kanske främst i färd med att rädda vissa väggar från Picasso den yngre, går det inte att teet smakar illa så snart det tappar temperaturen något. Dessutom vill jag framhålla min rätt att inte dricka det skållhett.

Så, summa summarum? 3/5, med förebrådelse om att jag kanske borde ha valt att ha lite mjölk i. Det hade kanske gjort susen.

BIHÅLEINFLAMMATION & TE-DAGBOK

Efter att ha tackat de åtta fantastiska barn som medverkat i årets Smartare än en femteklassare tänkte jag alldeles för sturskt ”vad bra jag mår”. Tji fick jag.

Efter ett första besök på vår nya (eller nygamla snarare, då det var BVC redan 1987) vårdcentral konstaterades det att jag verkligen tagit ut något i förskott.

Hej Bihåleinflammation och begynnande öroninflammation! Så nu ligger jag här, men huvudet ner och bena upp, med stödstrumpor & i ett hav av näsdukar.

Efter att ha jobbat majoriteten av alla helger sen slutet av januari har jag också missat alla möjligheter till att få en semla från våra vänners fik Oizo. Men inte nu! Jag var beredd på en fight, men kom i god tid och lyckades knipa två, och dessutom inte bara det, också ett gäng tepåsar som jag blev ombedd att prova, perfekt för någon med en riktigt tråkig förkyldning.

Så, emeyu, ett temärke från Köpenhamn som gör både lös- och påste ska nu provas, sex sorter. I fin muslin-påse och helt nedbrytningsbart hölje. Bara det känns ju bra.

Jag bestämde mig för att börja med Nordic Reflection, ett svart te. För ovanlighetens skull bestämde jag mig för att följa alla instruktioner, så påsen låg i 5 minuter i 100-gradigt vatten. I vanliga fall är jag lite av en te-fegis och vill inte gärna få ett allt för mörkt te, men ska det testas så borde det ju testas på riktigt, som det är meningen.

Så, ett något anonymt te tyckte jag nog ändå, det här första. Trots 5 minuter i vattnet var det inte så smakrikt eller aromatiskt som jag hoppats på. De fruktiga ingredienserna jordgubb & apelsin kände jag knappt av, utan blev rätt förvånad när jag insåg att det var det som var det som gav de minimalt fruktiga tonerna.

Så, första tepåsen: 3/5, helt okej, men inte wow

JAKTEN PÅ KOPPARNA

Jag har köpt så mycket porslin i mina dar att det legat till grund för en egen kategori relationsbråk mellan Love och mig. Porslins-bråken. Då tjafsar vi om våra muggar, koppar, fat och nagg. Love tycker vår färgglada samling från Höganäs är fin, jag tycker inte att den känns så vi.
Men det är inte bara bråken som ställer till det, jag har gått från att ha en klädstil med tillhörande mer åt Elsa Billgren till något som mer liknar en överdosering av COS och basplagg, men mitt porslin har inte följt med. Det grämer mig. Det ser mer ut som någonting Disney har spytt över: (Nej, klart att mina koppar inte behöver matcha mina otaliga stickade tröjor, men det vore ändå skönt om de andades mer jag.)

img_6094-1

De gröna i flintgods tycker jag om, till dem finns det en tillhörande sockerskål och en tekanna. Det vore med andra ord fantastiskt att hitta något som kunde matcha dem.

Men de muggarna känns otroligt svårt att hitta på loppis. Vilket jag helst gör eftersom ekologiskt och hållbart producerat porslin verkar vara omöjligt att hitta.
Jag väljer också bort nyare Rörstrand pga detta. Jag förstår ju självklart att muggar från Lagerhaus eller andra varumärken säkert inte är bättre, men de tar heller inte ut det skyhöga priset och vinsten per kopp och marknadsför det som svenskt hantverk.

Kraven är egentligen inte så stora:
1) De ska ha öra
2) Kännas både höstliga och somriga
3) Inte vara för färgglada men inte heller kritvita
4) Inte kännas som en mugg från landstinget
5) Inte kännas som en mugg från en större lunchmatsal
6) Gärna finnas i flera delar så att vi kan få en sammanhängande servis allt som allt
7) Inte vara matt mot läppen: jag vill ha glans ala Juicy Tubes 2003

Den här diskvalificeras pga punkt 5:
01
Vilket ju är tråkigt för jag gillar den i tanken. Lite skev och vind, men lite för mycket av en kommunal form.
Istället har jag fastnat för den här från Broste Copenhagen:
Passar bra in på punkt 6, men det verkar vara otroligt olika färgsättningar.
01-103

Denna fina från House Doctor verkar diskvalificeras pga punkt 7:
01-2
Ser ju otroligt matt ut.

EN VARDAG I VERKLIGHETEN

Idag ahr jag sovit lite, pratat med mamma i telefonen och fått pepp, varit på Forsman och visat min mapp, hunnit gå förbi Mariatorget, stöta på Mats och Jonas och druckit en kopp (glas) te på Folkbaren, suttit där ett tag och pratat strunt om ingenting alls och sen cykla hem, hinna till Systemet och dessutom äta. Det är en helt fantastisk dag.

Nu ska jag ta på mig och ta mig till Hedvig för Hedvig&Hedvig har kalas. Det ska bli trevligt.

Idag såg jag en mössa på en kille jag tycker är fin. Eller kanske tyckte. Eller tycker. Jag tänker inte så mycket på det, eller det gör jag, men jag tänker, jag vet inte, jag bara tänker. Det är som det är, och blir som det blir. Det är bäst så. Och det kanske är tyckte.